Tjänsteidentitet

Vad en tjänsteidentitet är

En tjänsteidentitet är en digital identitet som används i arbetet eller i ett uppdrag. Den behöver kunna kopplas till roll, ansvar, behörighet och organisationens egna livscykelprocesser.

Det som gör identiteten till en tjänsteidentitet är alltså inte tekniken, utan kopplingen till organisationen. Tre egenskaper följer av det:

• Organisationen äger relationen. Identiteten finns eftersom det finns en anställning, ett uppdrag eller ett annat förhållande mellan personen och organisationen.
• Den bär arbetsrelaterad kontext. Roll, uppdrag, organisatorisk tillhörighet och ansvar hör till identiteten, inte bara namnet på en person.
• Den har en början och ett slut. När relationen upphör ska identiteten också upphöra att gälla.

Användare agerar ofta i en roll, ett uppdrag eller för en viss verksamhet. Tjänsteidentitet gör det lättare att koppla identitet till ansvar och behörighet, och därmed också att i efterhand visa vem som gjorde vad och i vilken egenskap.

Tjänsteidentitet, konto och behörighet

Tre begrepp blandas ofta ihop, och skillnaden är avgörande för styrningen:

En person kan ha en tjänsteidentitet och samtidigt flera konton och många behörigheter. Om identiteten är otydlig blir också ansvaret otydligt: konton lever kvar efter att uppdraget avslutats, och behörigheter ackumuleras utan att någon kan svara på vilken relation de vilar på.

Tjänsteidentiteten är därför den nod som gör resten styrbar. Identitetshanteringen håller identiteten aktuell över tid, och Identity Governance knyter behörigheterna till den.

Vad som skiljer den från en privat identitet

Många e-legitimationer är framtagna för privatpersoner. När de används i arbetet uppstår frågor om ansvar, administration och livscykel, eftersom organisationen inte äger den identitet som inloggningen vilar på.

Privat e-legitimation utgår från individens privata identitet. Tjänsteidentitet beskriver personens relation till organisationen, till exempel roll, uppdrag och ansvar. Skillnaden får praktiska konsekvenser för vem som kan återkalla, vem som kan koppla identiteten till ett uppdrag och vad som händer med användare som saknar eller inte bör använda en privat e-legitimation i tjänsten. Se privat och organisationsstyrd e-legitimation för hela gränsdragningen.

Olika typer av tjänsteidentitet

En tjänsteidentitet kopplas till en ansvarig person, men den kan representera olika typer av identiteter beroende på användningsfall:

• Personlig arbetsidentitet den vanligaste formen. En medarbetare agerar i eget namn, i sin roll.
• Extern arbetsidentitet konsulter, partners och leverantörer som behöver stark identitet och spårbar åtkomst utan att organisationen förlitar sig på privata e-legitimationer. Se externa användare.
• Administrativt konto privilegierad åtkomst som ska vara knuten till en ansvarig person och kunna aktiveras avgränsat i tid. Se PIM och JIT.
• Funktionsidentitet en rollbaserad identitet som används i en funktion snarare än av en enskild person, men där organisationen fortfarande behöver tydlig koppling till ansvar, behörighet och spårbarhet.

Gemensamt för samtliga är att organisationen behöver kunna svara på vem som ansvarar för identiteten och när den ska upphöra.

Livscykeln avgör värdet

En tjänsteidentitet är bara så tillförlitlig som processen bakom den. Det räcker inte att identiteten kan användas vid inloggning – den behöver också kunna utfärdas, uppdateras, spärras och avvecklas när användarens relation till organisationen förändras.

Fyra moment behöver hänga ihop:

1. Utfärdande – organisationen beslutar vem som ska få en identitet, vilken information den ska bära och vilken tillit som krävs.
2. Administration – attribut, organisatorisk koppling och användningsvillkor följer med när roll eller uppdrag ändras.
3. Spärr och återkallelse – fortsatt användning kan stoppas tydligt och verifierbart när relationen upphör eller kontrollen över en enhet går förlorad.
4. Genomslag i inloggningen – en statusförändring syns inte bara administrativt, utan påverkar autentiseringen i praktiken.

Det sista momentet är det som oftast fattas. En återkallelse som bara registreras i ett administrativt system men inte kontrolleras vid inloggning ger ingen faktisk säkerhet. Läs mer om utfärdande, administration och återkallelse.

Hur tjänsteidentiteten bärs

Tjänsteidentiteten är ett begrepp, inte en teknik. Den behöver en bärare för att kunna användas vid inloggning och signering.

Med IDombud e-Legitimation utfärdar organisationen tjänsteidentiteten som en organisationsstyrd e-legitimation. Identiteten bärs i IDOmbud-appen och presenteras kontrollerat när användaren ska legitimera sig, tekniskt utformad som ett verifierbart digitalt intyg. I många flöden kan i stället en passkey användas som bärare, vilket ger lösenordsfri autentisering utan att organisationen släpper kontrollen över utfärdande, giltighet och återkallelse.

Se teknisk arkitektur och standarder för hur bärarna hänger ihop, och Verifiable Credentials och wallet-modell för den underliggande modellen.

Tillitsnivå och spårbarhet

Tjänsteidentiteten avgör i vilken egenskap någon agerar. Autentiseringen avgör hur säkert det är fastställt att det verkligen är rätt person. Båda behövs, och de behöver kunna redovisas tillsammans.

Tillitsnivå väljs utifrån användargrupp, applikation och risk, samtidigt som identiteten förblir organisationsstyrd. För högre nivåer behöver organisationen kunna visa hur identiteten kontrollerades, hur autentiseringen skyddades och hur händelsen kan följas upp. Se LoA4 och tillitsnivåer samt step-up och MFA för hur kravnivån hanteras i flödet.